På en ganska avskalad del av Tulegatan ligger en restaurang med lite gulnade spetsgardiner i fönstret och man vet inte riktigt vad det är för typ av ställe. Den gamle och havet heter det och menyn är genomgående italiensk med betoning på fisk och skaldjur. När man läser menyn som står på utsidan av ingången och ser priserna som är rätt höga och sedan ser spetsgardinerna och övriga inredningen så blir man lite fundersam över vad det är för typ av ställe.

Det var nästan tomt när vi kom men det är sommar och Tulegatan är inte direkt någon turistgata, så det var nog inte så konstigt på en måndag. Vi blev hänvisade till ett bord med pappersduk och servettringar av papper med restaurangens namn på och känslan av att sitta på en restaurang i södra Italien blev slående och de halvgula spetsgardinerna fick sin förklaring.
Till fördrink valde vi en Aperol Spritz eftersom det var sommar och ganska varmt men vad vi fick var orangefärgad sockerdricka…men men i södra Italien hade vi säkert inte klagat.

Både servitören och servitrisen kom till vårt bord vilket gjode oss lite förvirrade men vi frågade i alla fall dem båda om vilka rätter de rekommenderade och båda två såg ut som att det var den märkligaste frågan man kunnat ställa. Servitrisen svarade vilka rätter som de sålde mycket av och servitören berättade vilka rätter som var hans egna favoriter, vi tror kanske att de var tillfällig sommarpersonal. Vi valde i alla fall fisksoppan som de sålde mycket av och de grillade jätteräkorna som var servitörens favorit med kronärtskocka som tillbehör. Till förrätt valde vi att dela en tallrik med friterad bläckfisk och de var vänliga nog att ge oss fyra bitar i stället för tre så att vi skulle slippa slåss. Vinlistan var väldigt tråkig, vissa hade en ganska lång beskrivning som ändå inte sa så mycket med vissa viner bara smakade mineraler(!) så vi frågade servitören, men där gick vi verkligen bet, han hade verkligen ingen aning utan utgick från vilken han tyckte var ok men om det passade till maten, ja det gjorde den säkert. Vi kan ju lite själva om vin så vi fick provsmaka på deras pinot grigio innan vi valde att ta in en flaska som faktiskt passade bra till alla rätter.

Förrätten var otroligt god, bläckfisken var perfekt tillagad med ströbröd som fångade upp den härliga smaken ytterligare. Jätteräkorna kom in på ett långt spätt och var perfekt tillagade i sina skal för att inte bli för torra. Fisksoppan kan vara en av Stockholms godaste och då har jag ätit mig igenom en och annan. Det var rikligt med olika sorters bläckfisk, räkor, hälleflundra, pilgrimsmussor och blåmusslor i en mustig tomatsoppa med djup smak. Kanske kunde den ibland påminna en aning om den tomatsås som finns i makrill på burk, men då är jag väldigt kritisk. Det var en otroligt stor portion och jag önskade att jag kunnat få med mig hälften av soppan hem, men mitt sällskap tog en sked och en till och en till… så det gick rätt bra ändå.

Så Den gamle och havet har nog lyckas efterlikna den där restaurangen i södra Italen som inte ser så mycket ut för världen och där servitörerna inte förväntar sig att gästerna ska fråga så mycket, men som serverar den godaste fisksoppan man ätit i hela sitt liv. Dessvärre är priserna lite för höga för helheten annars hade det kunnat bli ett stammisställe för min del.

Tulegatan 27, Vasastan

Editor's Rating

8.5
0 User ratings
8.5
Previous post

Lilla Ego

Next post

Brasserie Balzac

1 Comment

  1. Gustav
    5 augusti, 2016 at 12:57 — Svara

    Den gamle och havet har varit en favorit länge, ni borde även besöka deras systerkrog Döden i grytan. Vore kul och höra vad ni tycker om deras mat, det är ju mer kött.

Leave a reply

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *